Ragnar Ljungman 1883-1907

Karl Ragnar Gustaf Ljungman, född 1 november 1883 i Göteborg, död 9 juli 1907 i Stockholm, var en svensk målare, tecknare, vykortskonstnärer och grafiker.

Biografi
Ragnar Ljungman var son till professorn Knut Elof Ljungman och Clara Wilhelmina Undén. Hans familj var bosatt i San Francisco 1889–1896 och han inledde sina grundskolestudier i Amerika.

Vid återkomsten till Sverige fortsatte han att studera fram till 1901 då han mot föräldrarnas vilja hoppade av fortsatta studier för att istället bli konstnär. På sommaren 1901 målade han i Ivar Kamkes sällskap sina första akvareller och oljemålningar ute på Väddö i Stockholms skärgård.

Under vintern studerade han måleri vid Althins målarskola och Tekniska skolans aftonkurser men huvudsakligen bedrev han självstudier. Han antogs som elev vid Konstakademien där han med sin oppositionella natur hade svårt att finna sig tillrätta.

Studierna vid akademien avbröts 1903 för värnpliktstjänst men även där passade inte hans kynne för disciplin och tvång så han hemförlovades efter några månader på grund av hjärtfel. Väl åter i Stockholm gick han upp till akademien och bad om att få bli struken ur akademiens rullor.

Han tillbringade därefter en period i Mollösund, Värmland och Transtrand i Västerdalarna där han utförde ett antal stämningsbetonade landskapsbilder.

På hösten 1904 reste han till Paris med förhoppningen att kunna studera och livnära sig på teckningar som han skulle producera för franska tidningar. Men teckningsuppdragen uteblev så han tvingades under ständiga umbäranden arbeta hårt för att kunna stanna i Paris och studera vid Académie Colarossi och Fernand Desmoulins etsarskola.

På våren 1905 fick han sin målning Sommarmorgon antagen till Parissalongen, tavlan uppmärksammades även av Svenska Dagbladets Pariskorrespondent Erik Rusén som skrev ett reportage om målningen. Han trivdes inte i Paris och staden blev honom mer och mer förhatlig och trots föräldrarnas övertalningsförsök att få honom att studera ytterligare ett år i Paris lämnade han staden under våren.

Resan hem till Sverige gick via besök av museerna i Basel, München, Dresden och Berlin. På nyåret 1906 började han studera vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm men även där blev tiden kort då han i maj insjuknade i lungtuberkulos.

Hans konst består av porträtt, figurer, genrebilder och landskapsmålningar i olja, akvarell, pastell, teckningar och i form av etsningar. 

Ragnar Ljungmans vykort

Ragnar Ljungman sökte olika sätt att slå sig fram med sin konstnärsådra. Ett sådant där många av hans konstnärskamrater bidrog var skämttidningarna där han lyckades publicera sig i Söndags-Nisse. Hans resa till kontinenten syftade till att etablera sig som skämttecknare i de även i Sverige mycket populära skämttidningarna som  De tre vykortsserier som emanerade från Ljungmans penna synes alla vara utgivna/tryckta av Göteborgs Litografiska Anstalt med odelad adressida utan ram, troligen utgivna 1902.

G. L. A. Göteborgs Litografiska Anstalt

Från beväringslifvet

Serien är omnämnd redan i Ulla Ehrensvärds klassiska bok "Gamla vykort" och är förmodligen det främsta hatobjektet som Gustaf Adolfsförbundet för unga krigsmän refererade till när de började ge ut vykort för att främja stolthet och sammanhållning för de svenska regementena som enligt 1901 års försvarsbeslut nu skulle bemannas med värnpliktiga i stället för indelta soldater. 

"Armévykort från Gustaf. Adolfs-förbundet: I Sverige har hittills ingenting i den vägen funnits; i stället ha utgifvits illa tecknade och utförda vy-kort med tydligt syfte att förlöjliga fält-lifvet." 

Sex kort nämns i Gamla vykort. De är utgivna/tryckta av Göteborgs Litografiska Anstalt. Korten saknar nummer och titel (mina titlar inlagda). Tidigaste stämpel 16 juni 1902.

Familjen Petterqvist på sommarnöje

Medlemmarna i familjen Petterqvist är lika idogt förekommande i dagspressen runt sekelskiftet 1900 som de är sällsynta i Sveriges dödbok. En kåsör i Östgötakorrespondenten som analyserar olika östgötska namnformer i Östergötlands adresskalender för 1883 konstaterar att "Det i tidningarna så populära namnet Petterqvist har inte en enda förekomst". Det har dödboken, 1 förekomst, om än stavat Petterquist född 1830.

När en av det sena 1800-talets mest lästa och spelade dramatiker Alfhild Agrell inte fick gehör för sina åsikter under eget namn började hon skriva humoristiska berättelser i jag-form under pseudonymen Lovisa Petterqvist. Möjligen emanerar den enormt skrattretande (enligt tidningsannonserna) filmen "Familjen Petterqvist på utflykt" som går på biograferna 1906 från Agrells böcker.

Kort sagt verkar familjen Petterqvist utgöra olika rollfigurer i en välbärgad men korkad familj.

Serien är numrerad, försedd med korttitlar och hittade kort är utgivna av G. L. A., Göteborgs Litografiska anstalt. Troligen bestående av sex kort, hittade med svårtydda stämplar eller oskrivna troligen 1902.

Friluftslekar

Friluftslekar låg högt på agendan för alla kring sekelskiftet 1900 heta sammanslutningar som skytteföreningar, nykterhetsvänner, vegetarianer etcetera.

Kanske inspirerades konstnären av Sällskapet för friluftslekar som 3 feb 1902 omskrevs i Göteborgsposten:

"Styrelsen för sällskapet för friluftslekar, som af Göteborgs stad fått i uppdrag att föranstalta kroppsöfningar i det fria för de Göteborgs innevånare, som därtill hafva lust får härmed inbjuda Eder att anmäla Eder som deltagare i dessa öfningar. Öfningarne skola bestå af alla slags bollspel: svensk slagboll, fotboll, gotländsk pärk, knytnäfboll m. m., jämte öfningar i löpning med och utan hinder, längd och höjdsprång, kulstötning och dylikt. Sällskapet har för afsikt att, om tillslutningen blir tillräckligt stor, äfven anordna folkfäster, vid hvilka tillträde till täflingar mellan olika leklag står öppet.

Korten är utgivna av G.L.A. Götebörgs Litografiska Anstalt. De är onumrerade men försedda med seriens titel och en titel på kortet. Av de fyra kort jag hittat är det tidigaste stämplat december 1902, två 1904 och ett ej postat.