Elsa Beskow 1874 - 1953

Elsa Beskow, född Maartman den 11 februari 1874 på Södermalm i Stockholm, död 30 juni 1953 i Djursholm, Stockholms län, var en svensk barnboksförfattare, illustratör och konstnär.
Beskow var dotter till affärsmannen Berndt Maartman (1841–1889), vars släkt kom från Bergen i Norge, och lärarinnan Augusta Fahlstedt (1850–1915). Hon hade fyra yngre systrar samt den äldre brodern Hans. Hon gifte sig 1897 med teologie studerande Natanael Beskow (1865 – 1953) De fick sex pojkar, av vilka geologen Gunnar Beskow, konstnären Bo Beskow och undervisningsrådet Börje Beskow är de mest kända.

Utbildning och karriär

När fadern dog var hon 15 år. Den äldre brodern fick uppfostras av en morbror, medan modern och de fem döttrarna flyttade till två ogifta yngre systrar, skolföreståndaren Amalia och lärarinnan Bertha samt en bror, litteratören Frans Eugéne, alla med efternamnet Fahlstedt. Elsa Beskow växte alltså upp omgiven av kvinnor som också stod för den huvudsakliga inkomsten för det gemensamma hushållet. De ogifta mostrarna och morbrodern kom också att stå modell till Tant Grön, tant Brun, tant Gredelin och farbror Blå i Elsa Beskows sedermera berömda böcker. De var dock inte bosatta i Sigtuna utan på Artillerigatan 22 i hjärtat av Östermalm.
Elsa Beskow och hennes systrar fick undervisning i Amalias privatskola innan hon fick Ellen Key som lärare i Whitlockska samskolan. (Moster Amalia hade tillsammans med Ellen Key bildat gruppen Tolfterna 1892).
Som många andra illustratörer och vykortskonstnärer fick hon sin konstnärliga grundutbildning och genomgick Högre konstindustriella skolan på Tekniska skolan i Stockholm 1892 - 1895. Hon var teckningslärarinna vid Anna Whitlocks samskola i Stockholm 1894 – 1897.
Parallellt startades hennes karriär som illustratör via en av de verkliga makthavarna för den exploderande marknaden för illustrerade barnböcker: Amanda Hammarlund. Hon basade över redaktionen för Svensk läraretidnings förlag, som 1891 började ge ut den illustrerade jultidningen Jultomten och 1899 Barnbiblioteket Saga. Elsas propå om teckningsuppdrag blev inledningen till hennes långa och framgångsrika karriär som författare och illustratör.
År 1897 gifte hon sig med Natanael Beskow, teologie studerande och blivande konstnär. Han hade först bett henne att stå modell för honom och snart därefter skrivit ett friarbrev. De sig och bosatte sig i Djursholm, där Viktor Rydbergs stora villa Ekelid blev deras hem från 1900. Medan maken var verksam som pastor med egen kyrka och senare som rektor för Djursholms samskola, odlade Elsa Beskow sin konst genom bilderboksskapande och sagoskrivande. I hemmet var det inte bara huvudansvaret för barnen som vilade på hennes axlar. Hon stod också för en mycket viktig del av hushållets inkomster genom sitt arbete, som hon skötte med barnen lekande omkring sig.
Elsa Beskow debuterade 1897 med Sagan om den lilla, lilla gumman, ett gammalt barnkammarrim som hon hade hört av sin mormor när hon var liten. Efter debuten följde ett konstnärs- och författarskap med närmare 40 verk. Redan 1901 fick hon sitt genombrott med rimsagan Puttes äventyr i blåbärsskogen, som kom att bli en klassiker och läsas för barn under hela 1900-talet.
Hennes make Natanael blev teologie doktor men aldrig prästvigd. Han blev pastor i Djursholms kapell och rektor för Djursholms samskola men hans stora livsverk blev Birkagården, ett projekt baserat på engelska hemgårdsrörelsen som riktade sig mot stadens ”utsatta områden”. Grunden till hemgårdsrörelsen i Sverige lades år 1912 av Natanael Beskow genom tillkomsten av Birkagården i Stockholm. Tanken var att i en enda byggnad rymma såväl missionsverksamhet som folkbildning och kultur. Hemgården vill vara en hemliknande fritidsmiljö för människor i alla åldrar och från olika samhällsgrupper och verksamhetsområden. Många av Elsas vykort är utgivna för att stödja Birkagården.

Elsa Beskows vykort

Elsa Beskow startade sin författar- och illustratörsbana redan på andra halvan 1890-talet. Första dokumenterade utgåvan av hennes vykort skedde genom Axel Eliassons Konstförlag 1904 som också gav ut nya vykort 1912 och 1918. I samband med första firandet av Mors Dag 1919 meddelade tidningarna att det fanns ett brevkort i handeln tecknat av Elsa Beskow - det allra första svenska Mors Dag-kortet! Kortet producerades också det av Axel Eliasson.

1909 hade jultidningen JULKVÄLLEN utgiven av publicistklubben en julkortsbilaga bestående av 8 kort från Mors lilla Olle, Alice Tegnérs sångbok från 1903.

Hon bidrog också till olika välgörenhetsprojekt för Barnens Dag, Nationalföreningens mot Emigration Egnahemsfond och Ungdomens Röda Kors.

Birkagården gav troligen från ca 1945 ut 35 ELSA BESKOW-KORT till förmån för verksamheten.

Efter hennes död har en hel del nyutgåvor av hennes verk på vykort skett, tex av SCANDINAVIAN MARKETING LUND och Hjelms Förlag, Uppsala.

Hennes vykort har också getts ut utomlands. åtminstone i Norge och Finland.

Motivmässigt håller hon sig till barnbokens värld med söta barn och familjer även om en och annan skräckfigur kan dyka upp. Flera av kortserierna är också publicerade i efterhand från hennes böcker.

Stilmässigt är hennes vykort från 1904 och 1908-1909 fast förankrade i jugend. 1910- och tjugotalets kort är avskalade allt mer åt art deco-hållet.