Hedelin signerade vanligen C. HEDELIN med det karakteristiska förstorade L-et, speciellt på målningar.
Men Nationalmuseum har också flera exempel på teckningar för Ord och Bild med CH tecknade på samma sätt som de två exemplen ovan.
Carl Hedelin. Källa Svenskt Porträttarkiv
Carl Axel Hedelin, född 14/3 1861 i Borås, död 3/8 1894 i Paris. Målare, tecknare, ritare vid Naturhistoriska museet. Far arbetskarlen Johan Peter Hedelin (1829–1866), mor Lotta Jonasdotter (1829–1899). En yngre bror Claes August, född 1863 gick bort knappt ett och ett halvt år gammal. Carl förblev ogift. Bildkonstnär, tecknare Han har målat landskap, ofta vinterbilder, genremotiv och interiörer. Han tecknade porträtt, samt illustrerade tidningar.
Han kom från ett fattigt hem, fadern bortgången före hans sexårsdag. Bouppteckningen efter fadern nedtecknades med 57 riksdaler kontant motsvarande ca 4000 kronor 2024 enligt KPI och totalt ytterligare ca 10 000 kr lösöre i dagens penningvärde bestående av gångkläder, sängkläder, porslin och bestick och en enkel uppsättning möbler.
En förmyndare utsågs men med en sjuklig mor behövde han börja att försörja dem båda från 10-årsåldern genom arbete vid en snickerifabrik i Borås. När han efter en handskada fick hålla sig hemma började han teckna. Teckningarna väckte hans förmyndares intresse och föranledde en insamling, som gav honom möjlighet att 1877 gå en kurs vid Stockholms slöjdskola.
Han fortsatte därefter studierna vid Konstakademin, bland annat för Edvard Perséus, 1880 – 1886.
Hedelin ansågs på sin tid vara en stor konstnärsbegåvning, särskilt som akvarellist. Under sin studietid på Konstakademien belönades han med hertigliga medaljen för akvarellmålning. Konstföreningen i Stockholm köpte flera av hans akvareller: ”Gässen i trädgården” (1884), ”I trädgården efter regn” (1885) och ”Skånsk bondkvinna” (1886), alla i den ljusa 1880-tals stilen.
Av ekonomiska skäl avbröt Hedelin sina studier vid Konstakademien och blev i stället tecknare på Naturhistoriska riksmuseet och illustratör i olika tidskrifter.
Hedelin hade i många år haft en önskan att resa till Paris. Våren 1894 fick han ekonomiska möjligheter att äntligen resa dit, men där mötte han i stället ett tragiskt slut. Vid ett besök på en av Salongerna lyfte han på glaskupan över en fastskruvad guldstatyett, troligen för att bättre kunna iaktta den, men missförstods av en vaktmästare. Hedelin dömdes till ett års fängelse för försök till stöld. Bruten av sjukdom och under oklara omständigheter tog han sitt liv, endast 33 år gammal. Samtidigt med Hedelin satt även Ivan Aguéli i polisarrest i Paris, med denne släpptes snart efter Hedelins självmord. Händelsen kommenterades i Stockholms-pressen på ett för franska regimen ofördelaktigt sätt och Hedelin fick eftermälet att ha varit ”en anspråkslös, alltigenom aktningsvärd man, vilkens sorgliga öde måste framkalla den största medkänsla”.
Carl Hedelin var mycket aktiv som illustratör på 1880- och tidigt 1890-tal och började också bidra med handräckningskort till Nordiska Museet/Skansen och Hasse W. Tullbergs Konstförlags Aktiebolag under tidigt 1890-tal. Samma motiv återkom som vykort på Granbergs Konstförlags Aktiebolag. Aksel Vincents Konstforlag i København producerade också hans motiv.
Handräckningskort från Skansen/Nordiska Museet finns i samma format av både Carl Hedelin och Emil Åberg. De finns omskrivna i Stockholms Tidningen som nyutgivna av Hasse W. Tullbergs konstförlag den 7/11 1892. Till skillnad mot Tullbergs kort nedan saknar dessa kort helt Tullbergs logga.
Skansen invigdes 11 oktober 1891 med byggnader från Dalarna, Blekinge och Lappland på plats.
Då var det just Hedelins motiv som fanns på plats. En sameby med renar och lapphund tillhör det första uppsatta medan övriga insamlade byggnationer börjar monteras.
Morastugan intar en särställning, inte enbart bland Skansens alla hus, utan för att det är den första byggnad som förvärvats och återuppförts i det fria för att visas för allmänheten. Därmed började utvecklingen av friluftsmuseerna, vilka sedermera har skapats över hela världen.
Redan den 7 september 1885 undertecknade Artur Hazelius medhjälpare, morabonden Bud Erik Olsson köpekontrakten för detta hus. Inköpet hade föregåtts av noggranna rekognosceringar av Hazelius sedan 1875. År 1891 kunde stugan återuppföras på Skansen.
Kyrkhultsstugan från Blekinge var nyinköpt och monterades också som ett av de allra första husen.
I Vårt Lands reportage från invigningen av Skansen beskrivs också några skogsarbetarkojor och mellan dem en nying: en stockbrasa av två stockar med kvistar och mossa emellan för antändning, när den väl brann höll den de Lappländska skogsarbetarna varma i flera dagar.
I april 1890 annonserade Hasse Tullberg att den verksamhet han bedrivit för tillverkning och grossistförsäljning av gratulationskort m.m. sedan årsskiftet överlåtits till Tullbergs Konstindustris Förlags Aktiebolag med Karl Granberg som vd. Tullberg själv stod kvar som huvudägare och fortsatte driva blankettverksamheten och tryckeriet under eget namn.
Tidningarna rapporterar om julkortsutgåvor varje år 1890-1895 från förlaget men det är först 1893 som konstnärerna identifieras, däribland Hedelin.
Två olika loggor används på kartongkorten, en med enbart bokstäver, en försedd med ring och vingad hjälm. Den senare övertogs av Karl Granberg när han köpte företaget 1896 då han helt enkelt ersatte T med G. Korten saknar titel och nummer.
Från 1896 och framåt köper Tullbergs vd Karl Granberg förlaget och byter T-et i Tullbergs logga till ett G.
Jag har inte hittat några Hedelin kartongkort med Granbergs logga utan det ser ut att vara nytryck av Tullbergs kort som vykort. Granberg har försett korten med nr och titel.
Två olika adressidor identifierade på korten med odelad adressida. Ett av dessa har Örebro Konstindustri Aktiebolag som förlag.
Ett kort har delad adressida med Granberg som producent och Åhléns & Holm som förlag. Detta saknar titel och nummer.
Så här långt två kort hittade som jag misstänker är producerade av Aksel Vincent Konstforlag. København även om det ena har "Konstförlaget Hallandia", Halmstad, som förlag. Aksel Vincents Konstförlag var ett av Danmarks största konstförlag med mycket stor utgivning av tecknade kort.
Den 16 februari 1903 registrerade Lorentz Peter Larsson Handel och accidenstryckerirörelsen under firma ”Konstförlaget Hallandia Lorentz Larsson” hos Halmstads Rådhus.
Förlaget gav ut vykort som ser ut att vara tryckta i egna tryckeriet men också kort av danska troligen producerade av Aksel Vincents forlag.
Den 9/5 1904 ombildar Lorentz Larsson sina bolag ”Konstförlaget Hallandia” och ”Cigarrmagasinet vid Norreport” till ett aktiebolag. Hallandia-namnet förekommer inte i tidningar senare.
Copyright @ All Rights Reserved