Georg Pauli 1855 - 1935

Georg Vilhelm Pauli, född 2 juli 1855 i Jönköping, Kristina, död 28 nov 1935 i Tullinge, Stockholm. Målare, Skriftställare.
Föräldrar: apotekaren och fabrikören August Ferdinand Pauli och Maria Laurentia Augusta Gagner. Ätten Pauli kom ursprungligen från Italien och tillförsäkrades tysk-romerskt adelskap av Rudolf II samt naturaliserades 1625 som svensk adel.
Gift den 28 oktober 1887 med målaren Hanna Hirsch.
Makarna Pauli är begravda på Nacka norra kyrkogård.

Utbildning och karriär

Elev i Jönköpings elementarläroverk 1864—1871, därefter startade konstnärskarriären med studier vid Konstakademien.
Genom sin karriär prövade sig Georg Pauli fram i olika stilar och manér.
Under första akademitiden 1871–1875 tillhörde han idealisterna som idoliserade Michelangelo och Rafael och ville göra stora väggmålningar till skillnad mot flertalet realister med Rembrandt som förebild.
I Frankrike 1875—1878 växlade han till det samtida franska realistiska måleriet och konstnärer som Jean Francois Millet. Åter i Konstakademien 1878–1879 inspireras han av Julius Kronbergs djärva historiemålande.
I Italien 1879–1882 varvades realistiska friluftsstudier med ett mer akademiskt ateljémåleri med religiösa eller historiska motiv.
Under vistelserna i Frankrike 1882 — 86 var Pauli främst sysselsatt med ett realistiskt friluftsmåleri. Sommaren 1883 och våren 1884 vistades han i den skandinaviska konstnärskolonin i Grez-sur-Loing utanför Paris.

Under 1880-talet var han en av de drivande krafterna i oppositionsrörelsen mot Konstakademin. Sommaren 1886 var han med om att bilda Konstnärsförbundet och blev vice ordförande i förbundets Stockholmssektion. Den sejouren avslutades efter ett knappt år som förbundets ordförande då han i december 1890 lämnade Konstnärsförbundet efter interna konflikter.

Kring 1890 övergick han till symbolismen. Motiven hämtades ur saga och mytologi. Nästa steg blev en period som föreståndare för Göteborgs musei rit- och målarskola 1893 — 1897.

Från mitten av 1890-talet dominerade monumentalmåleriet hans verksamhet. 1892 dekorerade han fem väggfält i Hotell Rydberg i Stockholm med bacchuståg, kentaurer, fauner och nymfer, 1895 dekorerade han trapphuset i Göteborgs museum med frescoteknik med motiv ur Göteborgs kulturhistoria. Perioden 1898 – 1909 arbetade han med dekorationsarbetena i det nybyggda operahuset i Stockholm, Östra gravkapellet i Göteborg, Södra Latin och Brummerska skolan i Stockholm, prins Eugens Waldemarsudde, nya riksbanksbyggnaden på Helgeandsholmen, interiörerna i Dramatiska teatern i Sthlm och sångsalen i Östermalms läroverk.

Höstsalongen i Paris 1911 upptäckte han kubismen och tog den till sig med hjälp av kubisten André Lhote. I väggmålningarna i trapphallen i Jönköpings läroverk 1912 prövade P i Lhotes anda en kubistisk stilisering och förenkling av figurernas volymer. Temat var En sund själ i en sund kropp, och målningarna föreställer ynglingar sysselsatta med andlig och kroppslig idrott.

Under 1920-talet frångick han kubismen klassiskt måleri med landskap och religiösa eller mytologiska motiv.

Åren 1917-1921 gav han ut tidskriften Flamman som hade stor betydelse för modernismens genombrott inom svensk konst.

Pauli finns representerad vid bland annat Nationalmuseum, Nordiska museet i Stockholm, Uppsala universitetsbibliotek, Kalmar konstmuseum, Jönköpings läns museum, Arkivet för dekorativ konst, Norrköpings konstmuseum och Göteborgs konstmuseum.

Georg Paulis vykort

Georg Pauli förekommer sparsamt på vykort från tiden. De vykort jag har hittat med signaturen är ett julkort med julotteinteriör och en genremålning med skördemotiv.

Dessutom finns fler kort utgivna av museer i modern tid förekommer. Här visas ett utgivet av födelseorten Jönköpings läns museum (dit paret också donerade stora delar av sin konstsamling) samt ett från Nationalmuseum.