Saga Walli
Källa: Svenskt porträttarkiv
Saga Walli, född Elmblad föddes den 29 juni 1891 i Prag i nuvarande Tjeckien, död 7 november 1975 i Göteborg, var en svensk målare, tecknare och vykortskonstnär.
Hon föddes som dotter till operasångaren Johannes Elmblad och hans hustru, författaren Sigrid Pettersson. I juni 1916 gift med teologen och skolmannen Gustaf Walli. Tillsammans fick de två söner.
Saga Walli är begravd tillsammans med maken på Nödinge kyrkogård, Surte.
Walli studerade porträttmåleri för Egon Josef Kossuth 1905 och landskapsmålning för Hans Völker 1905–1906 samt för Kerstin Cardon i Stockholm 1909–1911 och för Carl Wilhelmson i Göteborg och Stockholm 1911–1916. Dessutom bedrev hon självstudier under en längre resa till Tyskland och Italien 1912.
1940 ordnade Beckers som tillverkade oljefärger en större utställning i Stockholm som flitigt annonserades som bestående av Sveriges främsta konstnärer. Bland hennes medutställare fanns namn som Gustaf Fjaestad, Isaac Grünewald, Arvid Fougstedt, Exet Erixon, Albert Amelin etc.
Separat ställde hon bland annat ut på Västergötlands museum i Skara 1945 och tillsammans med Sigfrid Ullman och Arne Larzon ställde hon ut i Göteborg.
Även om maken inte fullföljde sin teologie licentiat till en doktorsgrad utan blev skolledare/rektor, först för folkskoleseminariet i Linköping, sen Göteborg så verkar paret ha förblivit djupt engagerade i Svenska kyrkan.
Maken höll ett flertal morgonandakter på radion under förtiotalet och vid 20:e allmänna kyrkomötet i Stockholm 1941 hade Saga Walli en egen programpunkt. Detta engagemang har säkert medverkat till uppdrag att måla altartavlor i ett flertal svenska kyrkor bland annat till Sankta Birgittas kapell i Klippan, Hagens kapell i Långdrag, Murums kyrka, Tiarps kyrka, Ödsmåls kyrka, Messaure kyrka och Vänersnäs kyrka. För Göteborgs domkyrkoförvaltning utförde hon ett flertal porträtt av stiftets domprostar från Johan Wingård till Olle Nystedt samt några biskopsporträtt. För Skara domkyrka målade hon en tavla till bönaltaret i kyrkans sakristia samt väggmålningar i Johannesbergs kapell i Mariestad och Betlehemskyrkan i Göteborg.
Förutom porträtt består hennes konst av blomstermotiv, stilleben och landskap utförda i olja, pastell eller gouache samt teckningar i kol och tusch. Som illustratör har hon illustrerat barnböcker samt gjort vykort. Hon var även verksam som pedagog. Walli finns representerad vid Göteborgs konstmuseum, Göteborgs stadsmuseum, och Nationalmuseum.
Saga behärskade inte bara penseln utan också ordet. När maken hade genomdrivit en total ombyggnation av Folkskoleseminariet i Linköping skrev Saga texten till den kantat som uppspelades under invigningen. Hon fick också flera dikter pulicerade i Svenska Dagbladet.
Som vykortskonstnär är det första samtida belägget jag har att Svenska Dagbladet anmäler henne som ny tecknare i Axel Eliassons stall 1918 och också avbildar ett av hennes fem kort. Hon finns med i laget åtminstone 1919, 1922 och 1933 och kan mycket väl varit med fler år.
Parallellt ger hon (runt 1930) ut de hopvikbara korten på AB Göteborgs Konstförlag.
Kort märkta "Svensk tillverkning" (kompletteras senare) ser ut att vara från 1920-talet.
Återkommande motiv är barn och jättelika vita eller röda julrosor. Ett annat är hennes variant på silhuettbilder: Kvinnor med klänning och hud/hår i svart med eleganta färgglada mönster, kragar och rumsinteriörer.
Det finns kort signerade S.W. som ofta attribueras till henne, men dels avviker de i stil, dels har jag sådana kort så tidigt som 1906, dvs 10 år innan hon fick namnet Walli, de borde i så fall haft signaturen S.E.
Saga Wallis vykort är presenterad i nummerordning även om det inte stämmer med faktisk utgivning demonstrerad med tex AE-loggan som tillkom ca 1920 enl Arne Sandströms Vykortets historia. Exemplet här är stämplat julen 1919.
Korten utan nr är utgivna av Axel Eliassons Konstförlag A.B.. Eliasson blev AB efter Axels död from 1933, exemplen nedan lär ha varit efter Alarik Hedlunds övertagande from 1941.
Copyright @ All Rights Reserved