Albert Engström 1869 - 1940


Detta är sida 2

Diverse förlag, Pressbyrån, Eksjö Museum, Engströmsgården Grisslehamn

Åter till sida 1

Exempel på signaturer

Porträtt

Källa: Svenskt Porträttarkiv

Albert Laurentius Johannes Engström, född 12 maj 1869 i Bäckefall i Lönneberga församling, Kalmar län, död 16 november 1940 på S:t Görans sjukhus i Stockholm (71 år), var en svensk tecknare, målare och författare. En av de största kulturpersonligheterna i Sverige under första halvan av 1900-talet.
Engström var son till lantbrukaren Laurentius (Lars) Erhard Engström (1841-1926) och Antigonia Margareta (Gonny) Lindner (1843-1924). Fadern blev senare tjänsteman vid Tändsticksfabriken i Mariannelund följt av stationsinspektor vid Nässjö-Oskarshamns järnväg, först i Bohult och därefter i Hult från 1878 och fram till sin död.
Albert Engström gifte sig med Sigrid Sparre (1868-1944) 23 september 1894. Barn: Malin (1897–1967), Lisa (1901–1982) och Lars-Bruno (1910–1972). Malin var under åren 1916–1918 förlovad med Evert Taube.

Albert Engström är begravd på kyrkogården i Hult bredvid föräldrarna.
Engström var syssling till Astrid Lindgrens far Samuel August Ericsson.


Utbildning och karriär


Albert Engström föddes i Bäckefall, Lönneberga socken men flyttade med familjen till Mariannelund 1873, 1878 vidare till Hult, ett litet stationssamhälle i närheten av Eksjö, där fadern blev stationsinspektor.

Albert Engström började i fjärde klassen på Norrköpings högre allmänna läroverk 1882, tog studentexamen den 11 juni 1888, varefter han började publicera sig i Eksjö-Tidningen och Smålands Allehanda.
På hösten 1888 fick han plats som informator hos familjen Norström i Mullsjö.
I september 1889 kom Engström till Uppsala för studier i latin och grekiska vid Uppsala universitet.
Under studietiden blev han god vän med Bruno Liljefors. Efter fyra terminer slutade han sina studier i Uppsala och reste på våren 1891 hem till Hult. Tiden i Uppsala ägnade han åt nationslivet, där han blev både klubbmästare och Rolighetsminister i Östgöta nation.
Den 21 maj 1890 inkallades Engström till exercisen på Hultsfreds slätt i Södra Vedbo kompani vid Kalmar regemente, vilken varade till 14 juni.


I mitten av mars 1892 började Engström som frielev hos Carl Larsson på Valands konstskola i Göteborg på Bruno Liljefors rekommendation. Han stannade vårterminen 1893 ut. År 1895 gick Engström på Konstakademins etsarskola för professor Axel Tallberg. Samma år blev han även medlem i Publicistklubben i Stockholm.


Engström var en mycket skicklig tecknare, och hans skämtteckningar med figurer som Kolingen och Bobban publicerades i tidningar som Söndags-Nisse där han var anställd 1894 - 1896 och sedermera den egna tidningen Strix där han var redaktör 1897 - 1924, och blev på detta vis mycket kända. Han gjorde många karikatyrer av dåtidens överheter – präster, borgare och officerare. 

Som författare debuterade han 1905 med En bok. År 1925 blev han tillförordnad professor i teckning vid Konsthögskolan och fungerade där till år 1935.


Han var engagerad i Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922. Hans sympatier låg hos nej-sidan, ett engagemang som resulterade i affischen Kräftor kräva dessa drycker! Jag har aldrig sett denna på vykort från tiden men Eksjö Museum har givit ut ett vykort i modern tid.


Engström talade flera språk intygat av vännen Albert Edelfelt: ”...kan utmärkt bra hebreiska, grekiska och latin och bland andra språk också finska” och hade mycket förbindelser med Finland, inte minst under tiden innan självständigheten från Ryssland 1917. ). Engström var god vän med både Edelfeldt och Axel Gallén som båda var engagerade i motståndsrörelsen, och inte bara på något akademiskt, konstnärligt sätt.

Även Engström gjorde sina insatser för smuggeltrafiken över Östersjön för vilken hans ateljé i Grisslehamn var välplacerad. Han har själv skrivit om hur han tog emot den förrymde fången Lennart Hohenthal som blev känd när han under den första förryskningsperioden sköt prokuratorn Eliel Johnsson (Soisalon-Soininen). Helsingfors rådstuvurätt dömde Hohenthal till tukthus på livstid. Han internerades i länsfängelset på Skatudden.
Den 10 oktober 1905 lyckades Hohenthal rymma från fängelset. En medsvuren tog sig på natten in på fängelsegården, Hohenthal firade ner ett snöre från sitt fönster och vännen band fast en såg vid repet. Fången sågade av gallret och firade sig ner längs repet. Vännerna fällde ned en repstege åt honom över fängelsemuren, och på den klättrade han ut i friheten. Hohenthal flydde till Sverige där han togs emot av Albert Engström och därifrån vidare till England. Engström beskrev själv händelsen i ”Bland revolutionärer” i boken Med penna och tallpipa 1937.


Engström tillbringade under några år mycket tid på Gotska Sandön, och han har skrivit ett av de mest omfattande verken om ön. Han har även gjort många akvareller och teckningar från Roslagen, där han hade en ateljé på en klippa i Grisslehamn. På våren 1938 försämrades Engströms syn så starkt att han successivt tvingades sluta arbeta.


I samband med hundraårsdagen av Engströms födelse gav Postverket ut två frimärken med ett självporträtt av honom.


Albert Engström-museer
Albert Engström-samlingarna i Eksjö kan ses på Eksjö museum.
Albert Engström-museet, författar- och konstnärsmuseum som var hans hem, i Grisslehamn. Museet i Grisslehamn drivs av Albert Engström-sällskapet och ansvarar för Albert Engströms ateljé.
Albert Engström Sällskapet bildades 1981 och är ett av Sveriges största personlitterära sällskap med över ca. 800 medlemmar. Sällskapet har sitt säte i Grisslehamn och har också en smålandssektion med säte i Eksjö

Engström är också representerad vid bland annat Kalmar konstmuseum, Norrköpings konstmuseum, Nationalmuseum och Ateneum i Helsingfors.


Utmärkelser
Engström intogs 1901 i stockholmslogen Carl Michael av Samfundet SHT, där han fick namnet Strix.
År 1908 utsågs han till ordensskald för sällskapet Pelarorden i Stockholms skärgård.
Han blev ledamot både av Konstakademien 1919 och Svenska Akademien 1922, då han ersatte Oscar Montelius på stol nr 18.
Engström blev filosofie hedersdoktor i Uppsala 1927, tillsammans med Bruno Liljefors.


Albert Engströms vykort


Engströms vykort gavs ut på ett flertal förlag redan under hans livstid och har fortsatt att ges ut både av de båda Engströmsmuseerna och kommersiella utgivare: Förlag som kan nämnas är:
Granbergs
E.L & Co
Bonniers
Pressbyrån
Eksjö Museum
Grisslehamns Museum
Utan förlag - många svåra att tidsbestämma
Engströmiana - många vykort med allt från idolkort, gravsten, 

Diverse förlag

Här finns kort samlade där förlag/producent finns utsatta men där jag bara hittat enstaka kort.


Pressbyrån


Under 1950-talet nytrycker Pressbyrån 10(?) kort av Albert Engström. De ser ut att vara ur Granbergs serier - även om "Kolingen lämnar blomsterkvast" och "Par på väg mot prästen" saknar förlagsangivelse på korten från början av 1900-talet.

Pressbyråns kort saknar numrering på korten frånsett att samtliga har "Ser. 222" tryckt i frimärksrutan. De saknar också titel (min titel på korten).

 Eksjö Museum.


I orterna runt Eksjö växte Engström upp, gjorde rekryten och sina första lärospån som journalist och författare. Mycket småländskt återfinns i hans skämtteckningar och böcker. 

Eksjö museum har en stor permanent utställning av hans verk och har också gjort nytryck av många av hans klassiska verk som enbart förekommit som affischer, tidnings- eller bokillustrationer vid tiden.

Engströmsgården Grisslehamn


Drivs av Albert Engström Sällskapet som bildades 1981 och är ett av Sveriges största personlitterära sällskap med ca. 800 medlemmar. Sällskapet har sitt säte i Grisslehamn och har också en smålandssektion med säte i Eksjö
Sällskapets sprider kunskap om Albert Engström och hans konstnärliga verksamhet, utger en skrift och håller hans författar- och konstnärskap levande för nya generationer och att i Grisslehamn förvalta och bedriva museiverksamhet vid Engströmgården och Ateljén.

De redovisade korten är tryckta av Affärstryckeriet Norrtälje.