Välgörenhetskort


Till den här kategorin räknar jag vykort utgivna för Barnens Dag, Nationalföreningens mot Emigration Egnahemsfond samt Ungdomens Röda Kors. 

Barnens Dag 1908 var i Stockholm ett enormt arrangemang där hela östra delen av Strandvägen bildade ett avspärrat område med slottsportal vid entrén, restaurang med 500 sittplatser, och där Skogsinstitutets park utgjorde en plats för sagospel med tablåer för Putte i Blåbärsskogen, Rödluvan och vargen, Tusen och en natt med flera. Axel Eliasson blev inte Barnens Dags-general förrän 1910 men kan väl misstänkas vara inblandad i produktionen av vykortet.

Nationalföreningen mot emigration bildades 1907 för att råda bot på åderlåtningen av arbetskraft och kunskaper som den stora emigrationen hade orsakat. Ungefär en femtedel av Sveriges befolkning hade utvandrat och Chicago var vid denna tid världens näst största stad avseende befolkning födda i Sverige.

Bland de drivkrafter som föreningen identifierade var rösträtt, religiös intolerans, svårigheter att skaffa eget boende, arbetslöshet mm. En satsning gjordes på en Egnahemsfond där behövande bostadssökande skulle få lån att med egen arbetskraft kunna uppföra ett egnahem.

November 1909 sprids en notis ut som beskriver att en från styrelsen fristående kommitté har bildats som uppmanar skolungdomen över hela landet att "dra sitt strå till stacken" för Nationalföreningens egnahemsfond genom att köpa ett kort med en Småbrukarstuga tecknad av Elsa Beskow. I kommittén sitter både Natanael och Elsa.

Till samma serie bidrar Carl Larsson, amiral Jacob Hägg (2 kort) och Elisabeth Barnekow.

Ungdomens Röda Kors bildas på initiativ av svenska Röda Korsets centralstyrelse med Prins Carl som ordförande år 1921, inledningsvis med ett försöksår t.o.m. 1922. De tre ledstjärnorna för medlemmarna skulle vara Sanning, Renlighet och Hjälpsamhet. Oklart när Elsa Beskows kort kom till min tidigaste datering är julen 1926.

Stiftelsen Birkagården


De 35 vykorten utgivna av Birkagården hämtade motiv från Elsa Beskows böcker och användes förstås för att samla pengar till Natanaels livsprojekt Birkagården.

Av de 35 korten nedan kommer 32 från ett konvolut innehållande hela serien utom nr 12, 19 och 24.  Att just de saknas stämmer med rekvisitionskortet som visas längst ner som anger dem som utgångna. Kortet är odaterat men tryckt efter att postnummer infördes i Sverige 12 maj 1968.

Kungliga biblioteket har i Libris lagt upp en post vykort med ELSA BESKOW-KORT med utgivningsår 1972 tryckt av ESSELTE vilket tyder på att korten i konvolutet är distribuerade runt 1970.

I detta konvolut hade samtliga kort samma adressidor som kort nr 1 med en (c)-symbol och var oskrivna och opostade. Av utfyllnadskorten är nr 12 och 24 troligen senare, samma adressida + ROLF TRYCK tillfogat. Nr 19 är daterat 23/7 1945 och saknar (c)-symbol och tryckeri-info. Utformning och tryck av kortet stämmer bra med tecknade färgkort i tidiga efterkrigstiden så det verkar troligt att serien med 35 ELSA BESKOW-KORT började utges vid den tiden, 8 år innan paret Beskows bortgång.


Elsa Beskow 1874 - 1953 sida 2

Gå till Sida 1

Axel Eliasson, Jultidningen JULKVÄLLEN,
Vykort med Beskow-anknytning

Sida 2

Välgörenhet, Stiftelsen Birkagården


Exempel på signaturer

Porträtt

Elsa Beskow

Källa: Svenskt porträttarkiv

Elsa Beskow, född Maartman den 11 februari 1874 på Södermalm i Stockholm, död 30 juni 1953 i Djursholm, Stockholms län, var en svensk barnboksförfattare, illustratör och konstnär.
Beskow var dotter till affärsmannen Berndt Maartman (1841–1889), vars släkt kom från Bergen i Norge, och lärarinnan Augusta Fahlstedt (1850–1915). Hon hade fyra yngre systrar samt den äldre brodern Hans. Hon gifte sig 1897 med teologie studerande Natanael Beskow (1865 – 1953) De fick sex pojkar, av vilka geologen Gunnar Beskow, konstnären Bo Beskow och undervisningsrådet Börje Beskow är de mest kända.


Elsa Beskows vykort fortsättning


 

Copyright @ All Rights Reserved