Ivar Arosenius, född 8 oktober 1878 i Göteborg, död 2 januari 1909 i Älvängen, var en svensk konstnär, skämttecknare och bilderboksförfattare.
Arosenius var son till kaptenen i Väg- och vattenbyggnadskåren Henrik Alfred Arosenius (1841–1902) och Sigrid Elisabeth, född Rydén (1846–1929).
Ivar Arosenius gifte sig 1906 med Ida (Eva) Andrea Cecilia, född Adler (1879 – 1965) och fick dottern Eva (Lillan) (1906 - 2005).
Hösten 1896 inledde Arosenius studier vid Valands målarskola, den 30 augusti 1898 blev han antagen vid Konstakademien i Stockholm. I november 1899 blev han "frielev" vid Konstnärsförbundets skola. Under våren 1901 återupptog han sina studier vid Valand.
Ivar trivdes inte med den formella undervisningen utan passade bäst tillsammans med kamraterna Ola Kruse och Gerhard Henning i Göteborg där han också fick en passionerad kärlekshistoria med gruppens medelpunkt den blivande skådespelerskan Ester Sahlin 1902 med ett olyckligt slut 1903.
Tiden i Göteborg blev vild med mycket skämt, sprit och busliv. Till hans försvar ordinerades han att dricka alkohol vilket ansågs minska risken med hans medfödda blödarsjuka. Där medverkade han också i flera Göteborgska skämttidningar.
Arosenius gjorde en studieresa i Europa under 1903, med start i München, Paris januari 1904 där han våren 1905 deltog med 86 akvareller i en utställning på Salon des Indépendants.
På hösten 1905 ställde Arosenius ut på Konstnärshuset i Stockholm, med hela 173 arbeten. Året därpå gifte han sig med Ida (Eva) Andrea Cecilia Adler (född 1879). De bosatte sig i Åby; dottern Eva (Lillan) föddes samma år.
Under 1906 och 1907 medverkade Arosenius i Strix och Söndags-Nisse.
På hösten 1907 flyttade Arosenius med sin familj till Göteborg och sedan till Älvängen. I november 1908 fick han sitt genombrott som konstnär då han tillsammans med Gerhard Henning och Sigge Bergström hade en utställning på Valand.
Arosenius avled i sitt hem i Älvängen den 2 januari 1909 i sviterna av sin blödarsjuka, och begravdes på Östra kyrkogården i Göteborg.
Året efter sin död fick Arosenius konst det definitiva genombrottet som konstnär. Hans mest kända bilderbok är Kattresan (1909), som utgavs postumt. En stor del av hans verk är utställda vid Göteborgs konstmuseum.
No 1 till 24 speglar kärleken, spriten och livet på Arosenius eget vis. Flera för Arosenius centrala motiv som ”det blödande hjärtat” och ”genom jämmerdalen” finns i egna varianter i serien.
No 25 tom 40 är förmodligen alla påskkort (alla kort inte hittade).
Troligen är det centralfiguren i konstnärskretsen runt Arosenius, Esther Sahlin,som är modellen på de sista korten i serien no 41-43. De hade ett intensivt förhållande som upphörde 1903. Serien innehåller också mer traditionella påskmotiv.
Copyright @ All Rights Reserved