Lydia Skottsberg 1877-1949

Lydia Mathilda Skottsberg, tecknare, grafiker, vykortskonstnär och målarinna.
Född i Karlshamn 19 maj 1877 av rektorn C. A. Skottsberg och Maria Pfeiffer.
Död 14 september 1949 som patient på Stockholms sjukhem. Ogift.
Hon begravdes i den Skottsbergska familjegraven på Hvilans kyrkogård i Karlshamn.
Syster till Carl Skottsberg, botaniker, forskningsresande och konstnär som bland mycket annat deltog i första svenska Antarktisexpeditionen 1901–1903 och grundade och förestod Göteborgs botaniska trädgård.

Brevmärke som reklam

Utbildning och karriär

Lydia Skottsbergs far var rektor för läroverket i Karlshamn. När han avled 1886 blev änkan ensam med fyra minderåriga barn under knappa omständigheter. Modern flyttade hösten 1893 med sina barn till Stockholm.

Redan i Karlshamn tog hon lektioner i akvarellmåleri för fotografen och målaren Hjalmar Falk. Kunskaperna använde hon för sin försörjning och målade porträttbilder av vänner och bekanta och dekorerade träföremål som svepaskar, så kallade äskor.

Vid 16 års ålder 1893 började Lydia Skottsberg sin konstnärliga utbildning vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) i Stockholm. Hon fortsatte vid Högre konstindustriella skolan (nuvarande Konstfack) 1896—1899. Studierna blev framgångsrika och hon fick flera priser och stipendier. Under studietiden utförde hon regelbundet teckningsarbeten åt Thor Thorén, senare rektor vid Tekniska skolan.
Lydia Skottsberg fick arbetserbjudanden från Bruzewitz Litografiska anstalt i Göteborg och valde i augusti 1899 att ta anställning i Göteborg.

Ett år senare sökte hon till Konstakademien i Stockholm där hon bedrev studier 1900—1903, bland annat i etsning för Axel Tallberg.
Lydia Skottsberg som blev en mycket ansedd och anlitad grafiker byggde redan under studietiden upp ett kontaktnät med förläggare och tidningsutgivare. Hennes mångsidighet med kunskaper i etsning, träsnitt och litografi var en tillgång, som passade inom småkonsten för den växande kommersiella tryckerimarknaden som blev hennes primära verksamhet.

Efter akademin fick hon ett yrkesstipendium från Kommerskollegium för en tre månaders studieresa till Danmark, Frankrike, Tyskland och England.
Syftet var att studera trycksaker och bokband. I reseberättelsen berömmer hon den danska bokkonsten som undvek jugendstilens ”tomma innehållslösa godtköpslinier”. Danskarna präglades av ”våra mästare” japanerna.

Men framför allt präglades hon av intrycken från London och William Morris. Hans tecknade typer, användande av handgjort papper, konstnärliga teckningar, prydligt ornerade initialbokstäver, mönster med figurer och blomornament i svart och rött och den hantverksmässiga metodik han missionerade gjorde stort intryck.

Lydia Skottsbergs vykort

Det tidigaste kortet jag hittat är troligen utgivet 1903-1905 med Norrlandsmotiv och avsett att locka turister till Sverige. Utgivare är Turisttrafikförbundet Stockholm.

Det finns en hel del vykort med hennes signatur från senare delen av 00-talet och första halvan av 10-talet. Genomgående är att de är sällsynta. 

De flesta är jul- och nyårskort, några utan förlag men de flesta är utgivna av Stenders Förlag som hade huvudkontor i Köpenhamn men också ett kontor i Stockholm under denna perioden. Tidningsnotiser bekräftar utgivning av Carl Stenders förlag 1910, 1911 och 1912.

Åren 1913 och 1914 utförde hon också julkort med fosterländska motiv. År 1913 på uppdrag åt föreningen Kvinnor för Sveriges Sjöförsvar, 1914 efter världskrigets utbrott åt föreningen "Kvinnorna och landet".

År 1913 skänkte hon också ett vykort till föreningen De gamlas dag som under december samlade in pengar för att hjälpa fattiga äldre över vintern.

Stilmässigt rådde jugendstilen men Lydia Skottsberg avskydde de traditionella assymetriska jugendramarna utformade med organiska former utan idealiserade de japanska träsnittens konst. Detta syns i hennes vykort med undantag för De gamlas dag-kortet och korten för Kvinnorna och landet 1914. Dessa är utförda i traditionellt svenskt träsnittsmaner.  

Samtliga kort funna kort är i formatet 14x9 cm. Alla kort saknar titel och nummer och har delad adressida med undantag av kortet utgivet av Turisttrafikförbundet som har titel och odelad adressida.