Anna Gardell-Ericson 1853-1939

Biografi

Anna Maria Gardell-Ericson, född Gardell 10 oktober 1853 i Visby stadsförsamling, Gotlands län, död 2 juni 1939 i Engelbrekts församling, Stockholm (85 år), var en svensk konstnär.
Dotter till landskamreraren John Gardell och Emma Nyberg.
Hon gifte sig 1882 med konstnären Johan Ericson. Anna Gardell-Ericson ligger begravd i sin äldsta dotter Yvonnes familjegrav (von Matérn) på Stockholms Norra begravningsplats i Solna.

Utbildning och karriär

Som sextonåring sändes hon 1869 till Schweiz för att studera pianospel men lyckades snart byta inriktning till konststudier.
Åter i Sverige studerade hon för Per Daniel Holm på Konstakademien i Stockholm 1872–1888 och deltog i akademiens utställningar 1875 och 1877. På hundraårsutställningen i Philadelphia 1876 fick hon bronsmedalj.

Hon fortsatte sina studier för Alexandre-Louis Leloir och Ferdinand Heilbuth i Paris 1879. I Frankrike studerade och kopierade hon de franska tidiga föregångarna i Barbizonskolan som Camille Corot och Charles-François Daubigny. Hon medverkade i Parissalongen såväl 1880 som 1882 där hon fick en stor framgång med sina små landskapsakvareller och som resulterade i ett kontrakt på 1000 francs i månaden för leveranser av akvareller till konstfirman Goupil i Paris.

Hon vistades i Frankrike 1879–1884 och gifte sig i Paris 1882 med Johan Ericson, då de båda redan var erkända konstnärer.

Först bodde de i Frankrike men när en koleraepidemi bröt ut i Paris 1884 flyttade de till Göteborg där maken fick anställning som teckningslärare vid Chalmerska slöjdeskolan. Båda makarna ägnade sig åt landskapsmålningar från västkusten och Visby.

I Sverige ställde hon ut separat på Gummesons konsthall i Stockholm 1927 och hon medverkade i talrika utställningar med Sveriges allmänna konstförening och Föreningen Svenska Konstnärinnor.

Anna Gardell-Ericson är representerad vid Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och flera utländska museer.

Anna Gardell-Ericsons vykort

Utan förlag, kartongkort

Hon har fått utgivet åtminstone ett kartongkort, troligen 1890-tal utan förlag angivet på kortet.