Axel Goës
Källa: Svenskt porträttarkiv
Carl Axel Goës, teckningslärare, född 6 januari 1873 i Frustuna socken, död 21 mars 1937 i Billdal i Askim. Föräldrar: stationsinspektören Carl Fredrik Henrik G. och Fredrika Vilhelmina Matilda Lang.
Gift 1901 med Ingrid Amalia Smärling med vilken han hade fyra barn.
Han är gravsatt tillsammans med familjen på Askims södra kyrkogård.
Redan år 1900 skrev han 27 år gammal en självbiografi i Boktryckeri-kalendern 1900-1901 som hans dåvarande arbetsgivare Waldemar Zachrisson gav ut. Där framhöll han framför allt hur danande för den blivande konstnären hans vistelse i USA hade varit:
"Såsom pojke var lusten för skolstudier ej särdeles stor , och såsom ett slags botemedel mot latmasken uppställdes utsikten att bli skickad till Amerika, hvilket också snart nog blef verklighet , till ej så liten glädje för fjortonåringen, trots den lilla klumpen i halsen, då far lämnades ensam på kajen i Göteborg, och saknaden af mor och syskon sedermera mången gång framkallade hemlängtan."
Vidare:
"Dessa sju år bland yankees var en skoltid som troligen många skolpojkar skulle afundas; ej fick jag lära grammatik eller högre matematik, ej häller något af de allmänbildande ämnen, hvarförutan en yngling nu för tiden i allmänhet anses vara totalt obildad, men under det växlande lefnadssättet, än såsom trädgårdselev hos en millionär, än såsom farmarepojke i Klippbergen, ibland inneboende hos de praktiska, men enkla och reella amerikanarne, bland hvilka jag fick mina bästa vänner, ibland på ungkarlsvis » kinesande » i tält , vinter och sommar, men förnämligast under vistelsen hos en amerikaniserad farbror , som också uppmuntrade mig till konststudier, fick jag många såväl praktiska som ideella lärdomar , som intet skolplugg förmått ersätta . Alla dessa erfarenheter räknar jag såsom grunden för mitt blifvande arbete, och under allt uppöfvades såväl sinne som handlag för yrket genom skizzer och kludderier , dels på egen hand , dels under ledning af en därstädes väl känd artist , Joe Hitchens (Joseph Hitchens 1838 - 1893), och genom praktisk öfning såsom skylt - och dekorationsmålare under flera år."
Goës arbetade som dekorationsmålare i Pueblo i Förenta staterna under delar av perioden 1887—94, Utexaminerad teckningslärare från Tekniska skolan i Stockholm som han genomgick 1894—99 och framträdde sedan som tecknare och bokillustratör.
Han var anställd som tecknare och konstnärlig rådgivare vid Waldemar Zachrissons officin i Göteborg 1899—1905 och hade en egen klichéanstalt där 1905—12, samtidigt som han tjänstgjorde som teckningslärare vid ett flertal olika skolor i staden, bl. a, vid Slöjdföreningens skola 1902—12.
Åren 1909—26 var han teckningsinstruktör vid Göteborgs folkskolor, ledde teckningskurserna vid Nääs 1910—16 och var ledare av Sveriges allmänna folkskollärareförenings fortbildningskurser i hembygdskunskap och teckning från 1920.
Han redigerade Sveriges teckningslärares årsskrift 1926—27 och 1928—29 samt utövade ett omfattande skriftställarskap med huvudvikt på teckningsundervisning och hembygdskunskap.
Han utgav bl. a. "Skissblad till teckningsundervisningen i skolorna" (1911), "Lärobok i geografi" (tills, med E. Bergsten m. fi., 1—2, 1920—24) och "Arbetsövningar i historia" (tills, med L. G. Sjöholm, 1—3, 1930—33).
Att Goës inte är så känd som konstnär beror nog på att han allt mer fokuserade sin lärarroll. Vid hans 60-årsdag 1933 skrev Svensk Läraretidning: ”Få personer i vårt land ha haft så stor betydelse för utvecklingen av teckningsundervisningen som Axel Goës. Förklaringen till detta förhållande får sökas i flera samverkande gynnsamma förutsättningar. Goës har icke fattat sin teckningslärartjänst som ett levebröd utan som ett kall, ett förpliktande kall.”
Som kuriosa kan nämnas att han tillhörde den adliga ätten Goës och var kusinbarn till Axel Theodor Goës, läkare och naturforskare som bl.a. år 1861 var läkare och naturforskare i Otto Torells expedition till Spetsbergen; åren 1865—70 var guvernements- och garnisonsläkare på den västindiska ön S:t Barthélemy, som då tillhörde Sverige. Åter i Sverige 1871 blev han provinsialläkare i Boxholm, Visby och 1885–95 i Kisa distrikt.
Ätten Goës vapen
Det tidigare MP-språkröret Eva Goës är ingift i samma ätt.
På vykort är Goës ganska sällsynt, jag vill nog påstå att alla hans kort är rara. Det gäller både hans kort utgivna av Wald. Zachrissons Förlag, Göteborg, W.Z.G. och senare serier utgiven av Hugo Bruzewitz Lito. Göteborg.
De två första kartongkorten år odaterade men troligen framställda i början av Axel Goës anställning hos Wald. Zachrisson. Har även sett vykortet Dragspelsdans som kartongkort, så tomtekorten gavs nog ut både som kartong- och vykort, möjligen del av längre serie.
Korten SKÄRGÅRDSLIF, MOR STINAS STUGA, MOTIV FRÅN BRÄNNÖ och SKANSEN LEJONET bildar en elegand jugendserie med samma adressida och troligen utgivna som en serie julen 1902.
Det femte kortet med samma adressida har en tryckt reklamtext för AB SECULARIS.
Redan i slutet av 1800-talet hade det upptäckts att en källa i brinken till Flian ute i Skofteby, Lidköping hade ett märkligt vatten. Den fick namnet Secularis, vattnet analyserades och befanns ha ungefär samma hälsobringande egenskaper som vattnet på mera berömda kuranstalter. Följden blev att det snart såldes buteljvis på Lidköpings apotek och i speceriaffärer till invånare som var måna om sin hälsa.
1905 bildades Aktiebolaget Secularis i Göteborg med bryggaren Henrik Pripp som ordförande som köpte Skofteby källa för att där tappa naturligt mineralvatten och framställa lemonad, sockerdricka och andra läskedrycker. En fabriksbyggnad uppfördes och fabrikens varor forslades till Lidköping med ångbåten Secularis, som ofta också hade en lastpråm på släp. Affärerna gick bra, Svenska Amerika Linjens välkända båtar hade Skoftebyvatten ombord, men när RAMLÖSA 1927 övertog aktiemajoriteten lades Secularisfabriken ned.
SVENSKA FOLKVISOR m. fl. ILLUSTRERADE BREFKORTSSERIER
Serierna representeras här av en komplett serie med 6 numrerade vykort i en serie för visan "Å jänta å ja". Serien finns i en remsa som antingen kan skickas komplett som trycksak eller delas och skickas som sex separata vykort. Serien är framställd för Barnens Dag i Göteborg 1907.
Barnens Dag 1907 gick av stapeln lö-sö 14-15 september och inleddes med ett festtåg genom staden med målet "Fästplatsen Lorensberg" som hade upplåtits över helgen för att bli ett "Mittens rike" med försäljning, dansbana, tombolor, uppträden och förstås möjligheten att klä ut sig i "kinesiska" kläder och attiraljer.
Korten har en ovanlig blomsterkransad adressida.
Har bara ett kort i en annan serie. Oklart vilken visa den representerar. Detta kort har blomsterkransen på adressidan försedd med reklamtryck för Pellerins margarin.
Copyright @ All Rights Reserved