Lennart Nyblom
Källa: Svenskt porträttarkiv
Thure Lennart Nyblom, född 15 september 1872 i Uppsala, död 4 februari 1947 i Nacka, svensk vykortskonstnär, målare, etsare och tecknare av landskap, figurmotiv och historiska motiv.
Lennart Nyblom var son till Carl Rupert Nyblom, skald och professor i litteratur- och konsthistoria i Uppsala, och hans hustru Helena Nyblom ogift Roed, "sagoberätterska" samt bror till Carl Göran, Sven, Ellen, Knut och Holger Nyblom, konsthistoriker.
Han var fram till sin bortgång gift med konstnären Olga Nyblom, född Lundberg (1872–1955).
Paret hade barnen Staffan Nyblom (1901–1919), Peder Nyblom (1902–1981), Helena Nyblom (1903–1947), Maja Röhr (1904–1987), Hilde Nyblom (1908–2009) och Urban Nyblom (1913–1960).[6][2]
Makarna Nyblom är begravda på Katolska kyrkogården på Norra begravningsplatsen Solna.
Nyblom studerade vid Carl Larssons Rit- och Målarskola vid Museum i Göteborg 1891–1892 följt av Konstakademien och Georg von Rosen 1892–1896 samt i Italien och Frankrike 1896–1898. Han verkade som konstkritiker vid Post och Inrikes Tidningar samt Aftonbladet under flera år.
Nyblom blev mest känd som landskapsmålare men utförde även flera monumentala uppdrag bland annat för Östra realskolan i Göteborg och Uppsala högre allmänna läroverk.
Prins Eugen var en kär gäst hos Lennart Nybloms föräldrar under prinsens studier i Uppsala och därmed kom syskonen Lennart och Ellen med i kretsen runt målarprinsen som tillbringade många somrar mellan 1894 och 1914 på Tyresö tillsammans med den så kallade Tyresögruppen. De inspirerades av naturen och slottet, och påverkade av impressionismen och andra strömningar från Europa avbildade de sina sköna omgivningar.
Till vännerna på Tyresö hörde skulptören Teodor Lundberg, författaren Ellen Lundberg Nyblom, målarna Oscar Björck, Richard Bergh, Lennart Nyblom och Viggo Johansen samt formgivaren Gunnar G:son Wennerberg.
Lennart Nyblom är representerad på bland andra Nationalmuseum i Stockholm och Waldemarsudde.
Nyblom var en ganska sparsam vykortskonstnär där flertalet utsökta jugendmotiv tillkom under hans tid på Wald Zachrissons förlag i Göteborg.
Han komponerade två Svenska Flaggans Dag vykort 1919 och 1924.
Det finns också en serie danslekar utgivna dels som vykort och dels som handräckningskort från Göteborgs Litografiska Anstalt.
Danslekar tecknade på kartongkort utgivna av Göteborgs Litografiska Anstalt. Det sista är istället tryckt som vykort utan förlagsbeteckning.
Lennart Nyblom fick hedersuppdraget att utföra affisch och vykort för Svenska Flaggans Dag vid två tillfällen. Gustaf Ankarcrona utförde det första SFD-kortet 1916 och återanvände samma motiv 1917. Tredje året 1918 gick det till Lydia Skottsberg och 1919 kom turen till Lennart Nyblom som fick återkomma 1924.